• Produkter

    • Medicinska produkter
    • Sportsortiment
    • Verktyg för val av medicinska produkter
    • Storleksguide
  • Support

    • Så här köper du
    • Vanliga frågor
    • Bli leverantör
    • Kontakta oss
  • Utbildning

    • Guide till skräddarsydd passform
    • Kunskapsbas
    • Formthotics Medical System
    • Varumärkescentrum
  • Om

    • Det som utmärker Formthotics
    • Vår historia
    • Hållbarhet
  • Country
  • ISO 13485
  • ISO 9001
  • Fernmarks logotyp

Formthotics Foot Science Copyright © 2026IntegritetspolicyAllmänna villkor

Facebook
Instagram
LinkedIn
Kontakta oss

Plantarfasciit

Plantarfascia är ett fast band av tjockt bindväv som stöder fotens inre fotvalv och sträcker sig från hälbenet (calcaneus) till mellanfotsbenens huvuden. Plantarfasciopati är en av de vanligaste orsakerna till hälsmärta och uppträder oftast vid hälbenets inre knöl. Det finns flera faktorer som bidrar till plantar fasciopati, bland annat ålder, övervikt, yrken som kräver att man står på hårda underlag under långa perioder, överdriven pronation eller nedsatt rörlighet i fotleden. Skodon eller aktiviteter som löpning, eller en plötslig ökning av löpsträckan, kan också leda till plantar fasciopati. Denna fallstudie handlar om en patient med en 6 månader lång historia av smärta i höger fotbladets mediala del. Smärtan utlöstes av ökad träning och patienten hade en historia av tendinopati i vänster hälsena. Mål: Minska smärtan
Ladda ner PDF
  1. Se_se
  2. Landningssida For Medicinska Produkter
  3. Lista Over Fallstudier
  4. Plantarfasciit

Övning: Resonance Fotvård och gånganalyslaboratorier

Patient: 43-årig kvinnlig netbollsdommare


Plantarfascia är ett fast band av tjockt bindväv som stöder fotens inre fotvalv och sträcker sig från hälbenet (calcaneus) till mellanfotsbenens huvuden. Plantarfasciopati är en av de vanligaste orsakerna till hälsmärta och uppträder vanligtvis vid hälbenets inre knöl. Det finns ett antal predisponerande faktorer som bidrar till plantarfasciopati, däribland övervikt, yrken som kräver att man står på hårda underlag under långa perioder, överdriven pronation eller nedsatt rörlighet i fotleden, skor eller att man börjar med aktiviteter som löpning eller plötsligt ökar löpsträckan.

Nuläget

En 43-årig kvinnlig professionell netbollsdommare uppsökte läkare med en sex månader lång historia av smärta i den inre delen av höger fotblad. Smärtan uppstod i samband med att hon ökade sin träning inför tävlingen om en plats i ANZ Championship.

Träningsprogrammet bestod av:

  • Intervallträning på plan mark med 3 x 2 km sprintar, eller 4 minuters löpning följt av 3 minuters vila, i upp till 45 minuter.

  • Agilityträning med bland annat stegeövningar, pendellöpning och träning av vändteknik, särskilt från höger fot.

  • Styrketräning

  • Pilates 1 gång i veckan

  • Simning

Tidigare sjukdomshistoria

Patienten har tidigare haft en tendinopati i vänster hälsena.

Tidigare behandlingsåtgärder omfattar:

  • Sjukgymnastik, mobilisering av foten, tejpning av foten, djupvävnadsmassage (fot och vad), stretchning av hamstrings och vader, mobilisering av nedre delen av ryggen.

  • Patienternas tränings- och domarskor var Asics GT2000

Mål

Patientens mål var att nå nivå 17 i Yo-Yo Intermittent Test och att bli utsedd till domare i ANZ Netball Championship.

Bedömning

  • Smärta vid palpation av den mediala hälknölen.

  • Smärta vid palpation av muskelbuken hos abductor hallucis.

  • Rörelseomfånget var begränsat i första strålbenet, första metatarsophalangealleden, mittfotsleden och subtalarleden.

  • Första tåstrålen i plantarflexion, begränsad plantarflexion, ökad dorsalflexion.

  • Subtalarleden var pronerad under stödfasen.

  • Benen hade en tibial valgusställning, och Jacks test var svårt och fördröjt

  • Den första strålen böjs funktionellt bakåt vid knäböjstestet.

  • Det statiska trycket visade på en för låg belastning på höger häl och en för hög belastning på framfoten i sidled.

  • Det dynamiska trycket visade på en underbelastning genom det första metatarsophalangealleden och stortån.

  • Det dynamiska trycket visade att den belastade ytan på höger fot var mindre än på vänster.

Biopostural analys

Statiskt tryck

  • Hypoload på höger häl

  • Överbelastning av höger främre fot

  • Överbelastning från vänster mittfotsområde till framfoten

  • Överbelastning av vänster ben och armar (59 %)

Biopostural analys av dynamiskt tryck

  • Dynamiskt tryck på båda sidor vid första metatarsofalangealleden och minskad belastning på stortån

  • Högsta belastning på framfoten

  • Höger fot har en mindre yta jämfört med vänster

Videoanalys av gång: Gång

  • Hälisättning på vänster sida

  • Höger fot, landning på hälen

  • Höger fot är i en lätt utåtvänd position.

  • Det förekommer en överdriven pronation av bak- och mellanfoten under hela stödfasen, vilket leder till att en dorsalflexionskraft utövas på den första fotstrålen.

  • Som bekräftats genom en dynamisk tryckanalys förekommer det en underbelastning av det första metatarsophalangealleden, vilket leder till ineffektiv aktivering av fotvändningsmuskeln och en sidledsrörelse samt en låg tåavstamp.

  • Rörelsen i bäckenet i frontalplanet ökar.

  • Vid avstampet sker en större höftsträckning på höger sida än på vänster.

  • Antringen från ankarspelet är nedsatt på höger sida.

  • Ökad knäböjning vid hälisättningen, på båda sidor

Videoanalys av gång- och löpstil: Löpning

  • Hälisättning på sidan, på båda sidor

  • Precis som vid gång befinner sig höger fot i en lätt utåtvänd position.

  • Pronationen hanteras väl under mitten av steget.

  • Avstampet sker i sidled åt höger, vilket leder till en lätt cirkulär rörelse av höger ben under svängfasen

  • Under den sena stödfasen för det högra benet roterar den vänstra höften framåt för att hjälpa den högra höften att uppnå tillräcklig sträckning för framdrivning.

  • Höftens sträckning är större på höger sida än på vänster

  • Backsvingen är högre på höger sida jämfört med vänster

  • Ökad vridning av bålen i tvärplanet

Diagnos

Differentialdiagnosen är kronisk smärta i hälen, inklusive tendinopati/överbelastning i abductor hallucis samt plantarfasciopati. Dessutom kan det förekomma en komponent av svaghet i flexor hallucis brevis/longus.

Jag upplevde att Asics 2000-skorna förvärrade dorsalflexionen i första metatarsalen och den ineffektiva windlass-funktionen, vilket i kombination med hennes träning och domaruppdrag – där hon måste svänga och vända sig – ledde till att abductor hallucis överansträngdes och drog i den mediala hälknölen.

Behandling

  • Nya skor – en torsionsstabiliserad, neutral löparsko – Brooks Defyance och Asics Cumulus för matcher.

  • Formthotics i rött med dubbel densitet

  • Träningsprogram

Träningsprogram

  • Fortsatt sjukgymnastik

  • Mobilisering

  • Styrka/Belastning

  • Bandning

Formthotics

Formthotics med dubbel densitet, anpassade med ett stöd på höger fotbaksdelens insida, ett stöd på fotframsidans utsida samt en förlängning vid tårna. Dessa anpassningar främjar maximal plantarflexion av första tåstrålen och optimerar aktiveringen av windlass-mekanismen samt framdrivningen i sagittalplanet, vilket avlastar plantarfascia och abductor hallucis, minskar överdrivna pronationskrafter och minskar avstampet med för låg fotvinkel.

I litteraturen har man konstaterat att ökade skjuvkrafter och större toppvärden för dorsalflexionskraften på det första metatarsofalangealleden bidrar till smärta i hälen.

Skor

Övergång till en neutral löparsko; patienten köpte sedan Brooks Defyance och har fått Asics Cumulus att använda under sina matcher. En löparsko är att föredra vid domaruppdrag, eftersom rörelserna främst består av att springa framåt längs sidlinjen, med vändningar endast vid banans ändar. Dessutom hade vi konstaterat, utifrån hennes tidigare akillesseninflammation i vänster ben, att en netbollssko eller en crosstrainingsko förvärrade hennes akillesskada.

Resultat

En månad efter behandlingen

  • Nivå 17 i Yoyo-intervalltestet genomfördes utan smärta, med endast ett lätt kvarstående obehag i framfoten på sidan, vilket försvann efter fotmassage. Smidighetsövningar och löpning går utan smärta.

12 månader efter behandlingen

  • Utsedd till domare i ANZ Championship

  • Spelade hela säsongen utan smärta.

Relaterade fallstudier

  • Achilles tendinopathy  pain

    Achillesseninflammation

    12 månaders smärta i hälsenan – kan man äntligen få lindring?

  • Bilateral akillessensbursit

    Har du ont i hälarna varje dag? Se hur en riktad behandling lindrade smärtan.

  • Running-Injury-Leg-Accident

    Medialt tibialt stressyndrom (netboll)

    Lider du av kroniska smärtor i smalbenen? Läs om hur en netbollsspelare fick lindring tack vare nya...

Visa alla